Google
Web medicallink.se primavi.se vaccination.nu
 PRIMAVI
Mat & dryck
Fråga dietisten
Råd/Reflektioner
Matlexikon
Näringslära
-Livsmedelsgrupper
-Vegetabiliskt
-Kosttillskott
-Superfruits
Hälsa
-Bantning & Vikt
-Risker med mat
-Kosthållning
Svensk forskning
Matlagning
-Kött & grönt recept
-Vegetariska recept
-Ingredienser
Drycker
Träning & idrott
Fråga personliga tränaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
 Föräldrar & barn
Barn
Graviditet
Svensk forskning
Sex & relationer
Hälsa/Sjukdom
Familj/Relationer
Manlig sexualitet
Kvinnlig sexualitet
Homo- & bisexualitet
Transexualitet
Sexuella företeelser
Svensk forskning
Njutning & skönhet
Själ & psyke
Hälsa
Stress
- Återhämtning
- Bullriga arbetsmiljöer
- En urgammal reaktion
- Lär känna din stress!
- Mångtydigt begrepp
- Stress: praktiska tips
- Stressa av
- Stresshantering (1)
- Stresshantering (2)
- Stresshantering (3)
- Stressmetod
- Testa din stressprofil
- Utbrändhet
- Utbränd-stressad? (1)
- Utbränd-stressad? (2)
- Vad är stress?
Samhälle
Träning & idrott
Fråga idrottsläkaren
Idrott
Mental träning
Vardagsmotion
Samhälle
Skador
Tandvård
Fråga tandläkaren
 Artikelarkiv

 Själ & psyke » Stress

Utbränd-stressad? (1)
Är du utbränd eller bara stressad?

Många människor lever stressat, några i så hög grad att de till sist blir utbrända.Stressen är den första varningssignalen. Då går det fortfarande att göra något. För den som blivit utbränd är det ofta lång väg tillbaka till ett normalt liv. Batterierna har tagit slut. Det tar tid att ladda om dem igen och felet sitter i hjärnans signalsystem.

Människan är skapad för stress. Den är en hjälp i ansträngningen, vare sig det gäller att lägga ner ett villebråd som på stenåldern eller att klara ett arbetspass i hårt tempo, som i dag.

Den goda tillfälliga stressen får oss att skärpa oss, koncentrera våra krafter och utföra stordåd. Kortvarig stress är inte farlig. Vi är gjorda för den. Vi kämpar ner fienden och slappnar sedan av.

Spela död
I dagens samhälle kan vi inte möta hindren på stenåldersvis. När chefen är alltför krävande fäller vi honom inte till golvet utan biter ihop. Stressforskaren Aleksander Perski kallar detta för att "spela död". Vi låtsas som om hindret helt enkelt inte finns.

Vi lurar oss själva men vi lurar inte kroppen och inte heller hjärnan. I stället kanske vi dövar oss med fet mat, godsaker, alkohol, lugnande medel eller sömn. Under tiden tar kroppen stryk. Ibland slutar det med att vi blir fysiskt sjuka, kanske i en hjärtinfarkt. Kroppen har sagt ifrån på allvar.

När stressen pågått under lång tid kan den övergå i utbrändhet. Det är ett tillstånd som är betydligt svårare att bota än stress. Den utbrände är känslomässigt tom, engagerar sig inte i andra människor, diskuterar inte problem utan sätter sig i försvarsställning och kan också bli deprimerad. Han eller hon känner att energin har tagit slut. Inget är roligt längre.

Vila hjälper inte
Utbränd blir man inte efter en stressig vecka eller ens månad utan efter att ha levt under hård press under mycket lång tid. Den drabbade kan vara omedveten om var problemet ligger men tycker att livet har tappat färgen.

Efter en stressig period kan man vila sig, hämta krafter och komma igen. Den stressade har fortfarande lust att göra saker.
Den som är utbränd kan inte vila sig fri från symtomen under en ledighet. Efter semestern känns jobbet lika tungt och hopplöst, livet lika meningslöst.

Den som blivit utbränd måste ha kvalificerad hjälp, både av läkare/psykolog och med att förändra sin livssituation.

Vad händer i hjärnan när du stressar?
Ingen vet exakt hur stress påverkar vår känsliga hjärna men en teori går ut på att samspelet mellan hjärnan och binjurarna, som tillverkar stresshormonet kortisol, påverkas vid ständig stress.

Det är två områden i hjärnan som är inblandade: amygdala som hanterar stressprogrammet, alltså hur vi möter faror, och hippocampus som har hand om bland annat närminnet, djupsömnen och som minns hur vi tidigare mött faror.

När stresshormonet kortisol är påslaget under lång tid får hjärnan svårare att skicka vidare signaler till den del av hjärnan där närminnet och djupsömnen finns. Följden blir sämre minne och sämre sömn. Möjligheten att utnyttja stresshormoner när de verkligen behövs försämras också.

Det är de här skadorna på hippocampus, tror forskarna, som gör att det är så svårt att läka utbrändhet.

- Men det går. Hjärnan har stora möjligheter till läkning, säger professor Töres Theorell, föreståndare på Institutet för Psykosocial Medicin.
Han tycker inte om ordet utbränd eftersom det antyder att något är förstört för alltid. Så är det inte. Också den som fått hjärnskador av sin stress kan bli botad.

Är du utbränd?
Svarar du ja på de flesta av frågorna kan du vara utbränd. Svarar du ja på flera av dem ska du söka hjälp hos företagsläkare eller din vanliga doktor. Svarar du ja på några kan du fundera över vad du själv kan ändra i ditt liv.

* Har du svårt att minnas namn, datum och ärenden?
* Har du svårt att minnas saker som är viktiga i jobbet?
* Har du svårt att koncentrera dig på en längre text?
* Har du svårt att göra flera saker samtidigt?
* Är du överkänslig för ljud eller ljus?
* Har du svårt att somna?
* Vaknar du tidigt och har svårt att somna om?
* Är du alltid trött?
* Känns det som om dina batterier är tömda?
* Är du infektionskänslig?
* Har du ojämnt humör?
* Är du lättrörd känslomässigt?
* Känner du dig ofta arg eller irriterad?
* Har du svårt att kontrollera dina känslor?
* Är du ofta ledsen?

Kassörskan och chauffören i riskzonen
Alla löper inte lika stor risk att bli stressade i sina jobb.
Det som avgör är dels vilken sorts människa man är, dels vilka krav som ställs i jobbet men också vilka möjligheter man har att själv bestämma hur arbetet ska utföras.

En del yrken ställer höga krav, till exempel otåliga kunder som väntar, sjuka människor som behöver hjälp, stora beslut som ska fattas. Människor som utsätts för höga krav löper större risk att bli stressade.

Men bara höga krav är inte nog. För att det ska bli verkligt stressigt krävs också att den anställde inte själv kan påverka sin arbetssituation. Yrken med låg kontroll, där det är svårt att själv påverka mängden arbete eller hur det ska utföras, är mera utsatta än de med hög kontroll. Låg kontroll har till exempel snabbköpskassörskan, chauffören och den som jobbar vid ett löpande band.
Hög kontroll har konstnären men ofta också direktören. Direktörsstress är med andra ord inte lika farlig som chaufförsstress.

Kombinationen höga krav och låg kontroll, som är vanlig i många yrken där man har hand om människor, ger högst stressrisk. Kvinnor blir oftare utbrända än män eftersom de ofta jobbar med behövande människor. I den här gruppen är också en rad sjukdomar vanliga: hjärtsjukdomar, mag-tarmsjukdomar och vissa psykiska åkommor.

Minst stressrisk har yrken med låga krav där det också finns möjlighet att själv påverka arbetet. I den här gruppen mår folk bra, även om de har mycket att göra. De har läget under kontroll.

Lär känna din stress!
Alla reagerar inte likadant på stress. Ibland kan det vara svårt att förstå att det faktiskt handlar om just stress.

Barbro Ernemo

Utbränd-stressad? (1)
Utbränd-stressad? (2)

-   Källa: PrimaVi Datum: 00-09-14

Utskriftsformat Tipsa en vän!

Annonser
Kontakta oss
 © Medical Link · All Rights reserved Medical Link 3W AB · Citera oss gärna men ange källan

seo services

traffic realys

garcinia cambogia